Sevärdheter

Blesbergets och Kvarnträskets naturskogspärlor

Beskåda klapperstensfält och guckusko mellan Jämtöavan och Rörbäck


Blesberget

Här finns ett stort klapperstensfält, vilket är en lämning sedan istiden och en mäktig syn att skåda. Klappersten (eller strandklapper) är väl avrundade stenar om ca 2-20 cm i diameter som genom vågor och is nötts jämna. Även mindre block kan förekomma. Området påminner om tidigare vattennivå.


Yttre kvarnträsket

Guckusko är en sällsynt orkidé som växer på denna plats. Den blir ca 30-50 cm hög och har som regel en enda blomma som ser ut som en stor uppblåst läpp med brunaktiga blad. I området finns även en annan sällsynt orkidé vid namn norna eller jungfrutoffel, vilken blir ca 10-20 cm hög.


Brandljud, lågor och lågaföryngringar

I området finns även brandljud, vilket är mycket gamla brandskadade träd. Här finns också lågor och därtill hörande lågaföryngringar. En låga är ett fallet träd och en föryngring är en återväxt på ett sådant fallet träd. Dessutom finns flerhundraåriga tallar (ej särskilt stora) och en klottall. Den senare är en genetiskt förändrad tall.


Fågelskådning från E 4 vid Jämtöfjärden

Upplev fin fågelskådning under våren från E 4 vid Jämtöfjärden. Ett fågeltorn finns på var sida om bron vid E 4 vid Jämtöfjärden. Särskilt under april/maj varje år passerar och rastar här ett stort antal flyttfåglar inför sin färd vidare norrut. Platsen är lättillgänglig och fåglarna kan lätt iakttas från parkeringarna och fågeltornen vid E 4. Här passerar varje vår stora antal av sångsvan, grågås, sädgås, kanadagås, änder, doppingar, vadare, m fl.


Jämtöfjärden och Jämtöälven

Resan från Jämtöfjärden via Jämtöälven och till havet. Resan börjar vid Viknersudden, vilken ligger på västra sidan av Fjärden och relativt nära Högsölinjen. Snett över Fjärden på Norralandet ligger det s k Lilla-Pell, där en nybyggare en gång i tiden bosatt sig. Vi åker under en 400 kv kraftledning, vilken fortsätter till Finland. Strax efteråt passerar vi Grubbudden och så småningom når vi E 4-banken. Vid denna bank passerar vi under själva brodelen och kommer sedan fram till Lillgrundet, på vilken plats, som man trots sin litenhet, så sent som på 1950-talet haft får på sommarbete. Efter en ytterligare färd på någon km kommer vi till Svartholmen, vilken är ”ingången” till Jämtöälven. En kort stund senare kommer vi till Märgen och passerar strax Tellholmen och Gammaldamne med sina två broar och två gamla brofästen. En gång i tiden (vid sekelskiftet) har det verkligen funnits en damm med luckor på detta ställe.

Tjäruholmen ligger också i anslutning till Gammaldamne och namnet kommer sig av att man här för ca 100 år sedan tog iland tjärtunnor för kontroll och märkning. Tunnorna transporterades nedför älven och hade fyllts med trätjära, vilken bränts längre upp efter Vitån och Fjärdarna nedom Vitån. Efter Gammaldamne passerar vi Fårhägnan, Grytholmsbäcken och den gamla badplatsen vid Björks, vilken använts så sent som i början av 1960-talet. Idag ser denna plats helt annorlunda ut p g a uppgrundningen. Idag höjer sig Norrbottens kustland ca 8 mm per år. Härefter kommer vi till Revbron med sin bro och sina två gamla brofästen. Den nu använda bron byggdes i början av 1930-talet. Än idag förekommer patafiske under vårtid vid Revbron och det ena av de gamla brofästena (på Holmsidan) används idag som plats för den årliga Valborgsmässoelden. Elden flyttades till denna plats från det andra brofästet på 1990-talet. Vi åker vidare nedför Jämtöälven och kommer efter att ha passerat Strömrevet till Landinsgrubban och därefter till Tankgrundet och den Gamla Sågen, d v s den plats där älven svänger 90 grader mot väster. In på 1960-talet användes den gamla sågplatsen som båtplats och hamn för många av Jämtöborna.

Så småningom passerar vi Haganäset, Grundet, Spikudden, Gabbviken, Åbergsberget, Furunäset och Fusudden. Strax utanför Furunäsbryggan har under senare år en helt ny ö börjat bildas, allt p g a uppgrundning och slamavsättning. Vi rundar därefter Alskäret och Bomans Brygga och är därefter ute i havet vid Klubben (Jämtösund) med sitt fina och vindskyddade läge. Om man sedan väljer att runda Luckuudden så är man ute på det riktiga havet, d v s Rånefjärden. I Jämtöfjärden och Jämtöälven finns en hel del gädda och abborre, vilka fiskas på olika sätt, vintertid genom pimpelfiske och fiske med sax. Under vår- och sommartid används pataryssjor, spinnspö, nät, ryssjor och galvaner. Många stora gäddor mellan 5–15 kg har under åren dragits upp och då framförallt med hjälp av ryssjor, nät och sax. Gäddrekordet lär ligga på ca 19 kg och platsen där denna gädda fångades är vid Lillgrundet och med hjälp av nät på 1980-talet. Ett flertal djurarter finns också i dessa vatten, ex.vis vildmink, bisamråtta, ett flertal bävrar, utter samt olika fågelarter. Vintertid håller också varje år några strömstarar till vid Gammaldamne. För övrigt passar både Jämtöfjärden och Jämtöälven för kanotturer eller också med hjälp av någon grundgående båt, ex.vis en eka.


Jämtö Småkyrka

Jämtön fick relativt tidigt känning av de starka frikyrkliga strömningar som, särskilt söderut, kännetecknade 1800-talets senare del. Det första baptistdopet i området lär ha skett just i Jämtön, närmare bestämt vid den s k Lillklubben den 15 juli 1883. När den första baptistförsamlingen bildades – i Högsön år 1883 – utsågs en Jämtöbo – Magnus Sandberg – till ”äldste” jämte handlare Durango i Rånbyn. I Jämtön fanns långt före sekelskiftet 1800-/1900-tal två frikyrkliga samlingslokaler. Kyrkans folk brukade samlas i skolan och sedermera byggdes det Lutherska bönhuset intill Ormisberget år 1910. Byggnaden kom allmänt att kallas ”Kyrkhuset”. I Kyrkhuset medgavs endast predikan, inte ex.vis symöten. De kyrkliga aktiviteterna måste därför söka sig till annan lokal och valet föll då på Folkets Hus, vilket var tämligen förfallet. Där började man på allvar samla medel till en egen kyrka. Bildandet av stiftelsen för Jämtöns Småkyrka skedde den 21 november 1956 och blev startsignalen till en stor och hängiven insats för genomförande av bygget, bl a genom auktioner, insamlande av medel, frivilliga insatser, m m. Jämtöns Småkyrka byggdes i slutet av 1950-talet och kom att invigas av biskop Ivar Hylander den 20 november 1960. Kostnaden för kyrka, klockstapel och inventarier uppgick till 96 000 kronor. Ovanstående är hämtat ur ett förord av kyrkoherde Engelbert Byström i protokollsboken för Jämtöns Småkyrka.

För den som intresserad av att besöka kyrkan går det bra att kontakta någon av Eskil Johansson (tfn 0924-311 24) eller Staffan Åkerström (tfn 0924-311 22) i Jämtön, som ser till att någon öppnar för besöket.


Lämningar av tjärdalar

Lämningar av tjärdalar mellan Jämtöavan och Rörbäck, finns bl a vid Nötkallbacken i riktning mot Rörbäck. Nötkallbacken ligger mellan Jämtöavan och Rörbäck, ett par km från Jämtöavan räknat. Platsen är lättillgänglig, skyltad och belägen ca 400 m från Rörbäcksvägen.


Rester av kolmilor

Rester av kolmilor mellan Jämtöavan och Rörbäck. Vissa lämningar av kolmilor finns, bl a vid de lämningar av tjärdalar som finns vid Nötkallbacken (se beskrivningen under tjärdalar och på andra sidan skogsvägen). På något eller några ställen efter Skatavägen finns också rester av kolmilor. Milorna användes gammalt tillbaka för att framställa träkol i stor omfattning, vilket framförallt användes vid järnframställning.


Rester av skvaltkvarnar

Rester av skvaltkvarnar finns i Kvarnbäcken, Jämtöavan. Kvarnbäcken rinner under Rörbäcksvägen alldeles i början av Jämtöavan, strax nedanför den s k Grenbacken vid infarten till Jämtöavan från Jämtön räknat och resterna finns i östlig riktning från Rörbäcksvägen sett. Det är bara att följa Kvarnbäcken uppåt och österut. Kvarnarna drevs av vattenkraft och användes av bönderna i trakten för att mala s in säd. Två originalstenar finns för övrigt till beskådande utanför Jämtögården.


Skärgården

Jämtön, Jämtöavan och Rörbäck har en storslagen skärgård, vilken sträcker sig från det innersta av Rånefjärden vid Laviken hela vägen förbi Jämtösund (”Klubben”), Storsanden (”Utolandet”), förbi Avasladan och Avaholmarna, ut mot Skatalandet, viker av mot Hästgrundet och Furuholmen och vidare in mot Bockön, Rörbäck och Kalixviken. Beträffande Hästgrundet finns en sägen som säger att på denna plats skall ett antal ryska hästar med manskap och allt gått genom isen under 1808-1809 års krig med ryssarna och därvid förolyckats. Bockön har för övrigt haft fastboende långt in på 1930-talet. Den sista ”utposten” är Tistersöarna, ca 6-7 km från land, en mycket fin ögrupp med ett antal öar och en mycket fin vindskyddad och vacker lagun.


Stensättningar och tomtningar

Stensättningar och tomtningar finns på ett antal ställen inom Jämtöns byamarker. Öster om Blesberget (mellan Jämtöavan och Rörbäck) finns tre forntida gravar, vilka utgörs av flacka stensättningar. En tomtning innebär platsen för en gammal och mer eller mindre tillfällig övernattningsbostad.